Rubriken på denna artikel är "Försvaret av Sverige". Den första artikeln behandlade de tio största riskerna globalt, den andra beskrev närområdet, den tredje avsaknaden av en svensk säkerhetspolitisk idé. Nu har vi zoomat så långt ned vi kan, ända ner på enskild svensk medborgare.
Vem försvarar Sverige? Många svarar reflexmässigt "Försvarsmakten". Men det är inte sant. Sverige försvaras av Totalförsvaret. Men tyvärr existerar inte Totalförsvaret längre. Åtminstone inte i den bemärkelse som avsågs när begreppet myntades. Försvarsmakten kan försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. I en rikting. I en vecka. Åtminstone i teorin. Låt oss därför granska försvaret av Sverige.
Inledningsvis kan nämnas att vi under våren kommer att producera en artikelserie om Totalförsvaret med utgångspunkt från hur och varför staten förlorade greppet om Totalförsvaret och därvidlag också föreslå hur lösningen skulle kunna se ut givet dagens förutsättningar.
Åter till kärnan i Totalförsvaret, nämligen Försvarsmakten. Vi uppfattar att det finns några fokusområden kräver särskild belysning. Antingen pga att de är gravt eftersatta eller bortglömda eller pga att de är dimensionerande för övriga förmågor.Dessa är (utan prioritetsordning):
- Det psykologiska försvaret, öppenheten och folkförankringen
- Brigadsystemet
- Logistiken
- Luftförsvaret
- Helikoptersystem
- Territoriellt skydd till havs
- Förkrigsförsvar inkl civilt försvar
Det psykologiska försvaret, öppenheten och folkförankringen
Styrelsen för psykologiskt försvar lades ned 2009 och gick tillsammans med KBM och Räddningsverket samman i det som blev MSB. Idag är det några få individer på MSB som har rätt bagkrund och tydliga arbetsuppgifter inom det ämnesområde som förr kallades det psykologiska försvaret. Försvarsmakten har ett PSYOPS-förband i Enköping men det används endast för internt bruk och togs fram för internationella insatser.
Reservofficeren Lars Holmqvist skrev på Kungl Krigsvetenskapsakademins hemsida i förrgår. Mycket angelägen läsning: http://kkrva.se/aterskapa-det-psykologiska-forsvaret/. Lars tar upp det otroligt aktuella och angelägna problemet med blåögdheten i svenska media och den enorma lucka i informationsmiljön som bara delvis täcks upp av försvarsbloggare.
Johan Kylander är Creative Director och grundare av Stratoform. Han skriver bl a om rysk psyops och informationsoperationer här: https://goupillon.wordpress.com/. Han twittrar också mycket skickligt och lyckas på ett bra sätt blottlägga inflytelseagenters och/eller nyttiga idioters påverkan eller försök till påverkan.
Wiseman, eller snarare Carl Bergqvist skriver om vilka värderingar vi vill försvara här: http://www.expressen.se/kronikorer/carl-bergqvist/vilka-varderingar-vill-vi-forsvara/
Det som är svårast och farligast i informationsarenan är när "våra egna" går motståndarens ärenden. Som t.ex. professor Stefan Hedlund eller f.d. ambassadören Sven Hirdman.
Öppenheten och folkförankringen är två sidor av ett mynt. När alla män gjorde lumpen och fick information om ryska stridskrafter (för att det var relevant) på 80-talet så var detta inget problem. Idag är det betydligt färre som tjänstgör i Försvarsmakten och/eller Totalförsvaret och dessutom är Försvarsmakten hemligare än någonsin. Varför? Det är fullt begripligt att man inte avslöjar positioner, avstånd, ytor, tider och kapacitet. Men nu har vi hamnat i ett hemlighetsmakeri som bara drabbar oss själva. För handen på hjärtat - det motståndaren vill veta tar han reda på. Det enda som idag möjligen är dolt för motståndaren är det som aldrig trycks på papper eller skrivs på en dator. Det är sådant som är "above top secret".
Brigadsystemet
Sverige hade en gång i tiden en massa brigader. Det har vi hört till leda nu. Men den viktigaste lärdomen från förr är inte numerärer utan viljan, kunskapen och förmågan att öva med kompletta brigader. Idag kan vi inte ens öva med en (1) brigad. Ett annat bekymmer är vår markoperativa doktrin kontra reglementen och utbildningen på MSS kopplat till erfarenheter från insats. Den iterationen behöver förfinas. Om man uttrycker sig vänligt.
Intressant läsning finner man hos Johan Hansson på Ledningsstaben. Hans blogg finns här: https://ltcollibbo.wordpress.com/
Det behövs faktiskt också en fundering på brigadsystemets existensberättigande. Det finns en anledning att strida i brigader och det är det som britterna kallar "combined arms", vilket inte låter sig förklaras i en bisats men det finns goda taktiska skäl att strida så. Det förutsätter dock att motståndaren är av en typ som tar stryk av sådan strid. Frågan är hur (svenska) 2. eller 3. brigaden hade stått sig i Donbass?
Sätt dig in i den ukrainske brigadchefens situation en stund. Du slåss mot en fiende som dels består av landsmän, dels av "gröna män" från i första hand Ryssland och någonstans där bakom den ryska armén, uppblandat med civila, barn och gamla. Är det verkligen så lyckat att genomföra brigads anfall då? Eller övergår du ganska raskt till "Afghanistan-mode" med patruller, eldöverfall och CAS. Försöker binda fienden och stegvis skapa lokal överlägsenhet. Tills motståndaren kastar dig tillbaka till första världskriget som i slaget om flygplatsen i Luhansk. Ja, du fattar vinken. Hur skulle de svenska brigadernas motståndare se ut i Sverige? Kommer de urlastande i djuphamn i marschgrupperingsordning, redo att slås ut av våra brigader som givetvis är "på förhand"? Väl märkta i matchande färger? Hur ser den ideala brigadmotståndaren ut kontra vilken motståndare är sannolik på svenska mark?
Logistiken
Den svenska försvarslogistiken var för 30-40 år sedan ett sammanhållet system. Inte ett system av system utan ett enda system. Volvo, Ericsson, Scania, Hägglunds och Bofors hörsammade statens önskemål och gick statens ärenden. Staten ordnade så att industrin fick en kreativ tummelplats där de kunde testa allsköns idéer och därmed utvecklades en rad teknologier som Sverige fortfarande tjänar massor med pengar på. Nackdelen med detta var att det födde småpåveri, nepotism och insynen minskade för varje år. Dödsryckningen var NBF och slutstationen var GLC (läs gärna Borneos gästinlägg hos Wiseman). Sen tog penningrullningen slut. Eller den ströps åtminstone avsevärt.
I sin iver att fortsätta det "lyckade" projektet att skapa transparens inom materielanskaffningen och logistiken tillsatte regeringen en enmansutredning där förre GD för FM, Marie Hafström, kom fram till att det mesta av stödet till Försvarsmakten skulle läggas ned och ersättas med en ny myndighet. Det hade så här i efterhand kanske varit det bästa för alla parter. Men så blev det inte utan istället genomfördes under 2012 och 2013 s.k. "Omdaning logistik". Nu är alla organisationer kvar, de har separata ledningar och deras ansvar och uppgifter går i varandra. Insynen och transparensen är sämre än någonsin. Men värsta av allt - stödet till Försvarsmakten är så dåligt att det sedan lång tid tillbaka fått operativ påverkan.
Vi har nu en systemkollaps av systemkollapser. Istället för en enda stödmyndighet hanteras nu totalförsvarets logistiksystem inkl materialanskaffning och livscykler, infrastruktur för logistik, utredning och utveckling samt beställning och genomförande av följande organisationer: FMV, FMLOG, PROD FLOG, LEDS, INSS J4, ATS/MTS/FTS, FOI, MSB, FortV, TrängR, FömedC, FMTS, FMTM, Energimyndigheten, Socialstyrelsen, Transportstyrelsen, Trafikverket samt ett mycket stort antal företag (det finns ca 1000 registrerade leverantörer i PRIO).
För en soldat som skall riskera livet i Mali och som kommer till Servicecenter inne på Karlsborgs fästning som drivs av FMLOG (som ingår i Försvarsmakten) är det obegripligt att hen inte kan få ut rätt utrustning i rätt tid. För ingenjören på Mali 00 ur Ing2 i Eksjö som bygger camp i Timbuktu är det svårt att förstå varför avtal inte är tecknade och varför FMV skickar ner fel person vid fel tidpunkt. För skattebetalarna är det mycket svårt att förstå varför materiel som är fullt fungerande och som använts i Afghanistan inte kan användas i Mali. Det finns ett oräkneligt antal exempel på hur systemkollapsen slår mot enskilda soldater och bränner skattepengar utan att nå någon effekt.
Luftförsvaret
Förutom Gripen-systemet så lämnar försvaret av det svenska luftrummet en hel del att önska. Främst gäller det luftvärn, långräckviddiga bekämpningssystem och UAV. Gripen-systemet har bevisat sin interoperabilitet flera gånger och är en enabler om vi vill öka vårt samarbete med andra länder, .t.ex. genom ett NATO-medlemskap.
Gripen News är en välkänd försvarstwittrare som hängt med länge och har många följare. Han driver också en utmärkt blogg. Han publicerade i torsdags en angelägen artikel om Luftförsvarsutredningen som du kan läsa här: http://gripennewsthread.blogspot.se/2015/01/luftforsvarsutredningen-2040-slutrapport.html
Wiseman skriver här om Flygvapnets krigsflygbaser: http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2014/12/julkalender-2014-lucka-21.html
Det finns även en bra sammanfattning av förra årets diskussioner om kryssningsrobotar här:
http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2014/04/mer-om-kryssningsrobotar.html
Gripen-systemet är sannolikt garanten för att en angripare avstår från att angripa Sverige. Men garantin har begränsningar främst beträffande beväpningen men också det faktum att det om ett antal år måste uppgraderas i takt med att Ryssland utökar sin arsenal och anskaffar nya och bättre system.
Helikoptersystem
De gamla systemen Helikopter 4, 9 och 10 har ersatts av helikopter 14, 15 och 16. Enligt tidsplanen ska samtliga 18 exemplar av HKP 14 vara levererade till Försvarsmakten under 2019. Projektet har präglats av kraftiga förseningar. Se ovan om logistik och materielinköp. Var det rätt att avveckla Hkp 4 och 10? Skipper har skrivit en del om det här: http://navyskipper.blogspot.se/2014/12/att-gora-om-samma-misstag-gang-efter_6.html
Man bör ställa sig frågan vad vi skall använda helikoptrarna till? Ett tag skulle vi ha en US Marines-liknande enhet i Karlsborg som kallades LBB, Luftburen Bataljon. Helikopter 4 utgjorde därvid en svensk ålderstigen lågbudgetvariant på Boeings V-22 Osprey eller möjligen CH-47 Chinook. Även faktiskt just US Marines använda CH-46 Sea Knight som är tillverkarnamnet på Hkp 4. LBB avvecklades 2013.
Specialförbanden använder sig av Hkp 15 och 16 och har ett stödförband som heter Särskilda helikoptergruppen. MEDEVAC är ett annat viktigt användningsområde för helikoptrar. Några av Hkp 16 inreddes för MEDEVAC på förbandet SAE i Afghanistan men de har avvecklats och hemtransporterats. Vad som händer med dem nu är för oss okänt. Helikoptrar ingår också i NBG och några är på väg till Adenviken just nu inom ramen för ME 04.
Det finns också en lång och infekterad debatt om Försvarsmakten kan och skall stödja polis och räddningstjänst. Bra sammanfattning av Skipper här: http://navyskipper.blogspot.se/2014/08/en-nationell-helikopterstrategi-ar.html
Även detta inlägg som en replik på ett blogginlägg av Sten Tolgfors är läsvärt: http://navyskipper.blogspot.se/2014/11/sten-tolgfors-och-helikopterformagan.html
Territoriellt skydd till havs
Marinen och Kustbevakningen samt Flygvapnets förmåga till sjömålbekämpning kommenteras inte alls av oss. Läs istället följande inlägg för att samla underlag inför Rikskonferensen:
http://navyskipper.blogspot.se/2014/07/den-standigt-minskande-marinen.html
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/saab-koper-kockums_3463120.svd
http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2013/01/gastinlagg-marinen-behover-mer-pang-for.html
http://skeppsbrott.blogspot.se/2014/12/tio-ar-senare-under-askan-glimmar-gloden.html
http://annikanc.com/2014/10/24/undervatten/
Förkrigsförsvar inkl civilt försvar
Ta en titt på vårt inlägg "Krigets första timmar". Fundera lite på hur väl förberedda vi är för ett Ukraina-liknande scenario. Byt ut Krim mot Gotland och Donbass mot Skåne. Inte för att det just nu finns någon rimlig händelseutveckling som talar för att Ryssland skulle angripa oss på land men använd det som ett exempel för att få en bild av krigets första timmar och dagar. Fokusera därvidlag på det som normalt sett inte kallas krig. Det som skildras i filmen "Förebudet". Det som går att ge en rimlig förklaring. Händelser i cyberarenan eller i den "biologiska och kemiska arenan".
Läs gärna inlägget "Hotbilden" om subversion, sabotage och informationsoperationer i ett förkonfliktstadium.
Utöver ovanstående skulle även följande problemområden behöva beskrivas närmare:
- Personal(försörjning) inkl utbildningssystem
- Infrastruktur (inkl anläggningar och lokaler)
- Personlig utrustning (som försvarsministern nu plötsligt tycker är jätteviktigt)
Nu är det dags att förbereda sig för morgondagens Rikskonferens.
Rikskonferensen 2015 inleds, av Folk och Försvars ordförande, Göran Arrius. Första talare är utrikesminister Margot Wallström. Statsminister Stefan Löfven, vars medverkan vid Rikskonferensen bestämdes i och med beskedet om extra val, befinner sig under söndagen i Paris, med anledning av händelserna i Frankrike.Börja med att titta i programmet som förenklat ser ut så här:
12:30 Välkomstord
12:35 Svensk säkerhetspolitik 2015
Margot Wallström, utrikesminister
13:05 Sveriges säkerhetspolitik: tre perspektiv
Annie Lööf, partiledare (C)
Jonas Sjöstedt, partiledare (V)
Jan Björklund, partiledare (FP)
14:05 Ryssland: ambition och förmåga
Gudrun Persson, forskningsledare FOI
Johan Norberg, förste forskare FOI
Torbjörn Becker, föreståndare Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), Handelshögskolan1
14:45 Mellanöstern: en region i konflikt
Bitte Hammargren, journalist, författare, mellanösternkännare
15:35 Ebola: hot mot fred och säkerhet
Björn Olsen, professor infektionssjukdomar Uppsala universitet – inledning 10 min
Mats Karlsson, direktör Utrikespolitiska institutet
Ann-Charlotte Zackrisson, chef enheten för insatser MSB
16:15 Perspektiv
Rasmus Törnblom, förbundsordförande MUF
Ellinor Eriksson, förbundsordförande SSU
Linda Nordlund, förbundsordförande LUF
16:45 Utrikespolitik i en förändrad miljö
Margot Wallström, utrikesminister
Erkki Tuomioja, utrikesminister Finland
17:15 Paneldiskussion: framtida verktyg för fred
Fredrik Löjdquist, OSSE-ambassadör
Sven-Eric Söder, generaldirektör FBA
Linda Nordin, generalsekreterare Svenska FN-förbundet
17:50 Paneldiskussion: slutsatser för oss
Karin Enström, vice ordf utrikesutskottet (M) – inledning 5 min
Kenneth G Forslund, ordf utrikesutskottet (S)
Håll sedan koll på den här sidan efter livesändningar på webben: http://folkochforsvar.se/rikskonferensen.html
Följ hashtaggen #fofrk på Twitter.
Och se till att du följer alla på Försvarstwittrartoppen
För övrigt anser vi att Sverige bör gå med i NATO.
Eftersom jag är verksam i en annan del av totalförsvaret än det rent militära är det en sak som slår mig. Vi utbildar folk inom Polis o Försvar i hur man agerar då det är allvar. (den blodiga delen). Inom all offentlig verksamhet finns en oantastlig del dvs den överakademiserade byråkratiska org. Inget sparbeting i världen tycks komma åt den. Kostar oerhörda summor som skulle kunna använts "på golvet". Tror att de som närmast försökte komma åt denna del var Wehrmacht under WW2. Läste nånstans att av alla inkallade amerikaner så var det bara 20%, som såg strid.Knappt det. Resten var "icke stridande" eller som frontsoldaten kallade "etappsvinen"..
SvaraRaderaVi har inte råd med en sån sektor. Vad vi borde göra är att studera tyskarnas sätt att improvisera stridsgrupper. Dom var otroligt bra på att slåss med vad som fanns till hands. Tänk om Finnarna 1939, skulle ha haft 80% av alla inkallade i "etappen".
Hade nog inte gått så bra...Sen måste det finnas logistik. Men inom rimliga gränser.
Instämmer!
RaderaNi har producerat ett flertal mycket läsvärda inlägg senaste veckan. Fortsätt gärna så!
SvaraRaderaDet jag särskilt gillar i ovanstående är att ni är kritiska till brigadsystemet. Det är ganska få som hittills varit det, även om det blir fler. Själv anser jag att det är en monumental felsatsning för armén. Det är ett system tänkt att användas av en överlägsen part. Vi kommer aldrig vara den parten. Jag tror att den nya fokuseringen på brigadssystemet är ett resultat av vårt arv och att många vill till något man känner igen istället för att fundera över vad som egentligen är mest lämpligt i framtidens tänkbara scenarion.
Tack!
Radera.En brigad är en struktur för att organisera och leda förband. Det har inget med NB85-nostalgi eller att man måste vara överlägsen att göra. Det har prövats andra sätt att strukturera sig på : US Army införde på sextiotalet "the Pentomic Division" där divisionschefen ledde en massa bataljoner. Det övergavs i och med Vietnam. Vi har prövat inom ramen för NBF att låta en chef leda utan förbandsstrukturer och slutligen prövade vi tillfälligt sammansatta bataljonsstridsgrupper i NBG. Både 2008 och 2011 fick bataljonschefer leda minibrigader. Brigad är ett smakfullt sätt att skapa en lagom mängd DUC både på bat och brigadnivå och att möjliggöra samordning av "combined arms" som ger effekt. Dessutom behöver inte alla nivåer ha stora staber med funktionskompetenser. Brigad är en ledningsstruktur som är effektiv för förbandsledning, vad är det negativa med det? Eller finns en rädsla för att vissa funktioner inte blir lika synliggjorda i en brigadstruktur som om de vore operativa förband?
SvaraRaderaMin kritik mot brigadstrukturen grundar sig i att jag ser det som helt orealistiskt att våra brigader (tänkta brigader) ens är i närheten av intakta i händelse av att en motståndare befinner sig på vår mark. Jag är mycket tveksam till att reguljär krigföring i större förband inom armén är en lämplig idé för Sverige. Jag förordar nog att den högsta nivån bör vara bataljonsstridsgrupper, väl medveten om att även dessa kommer vare decimerade. Både utifrån att det är högsta nivån vi kommer att kunna sätta in internationellt men även för att det är den absolut högsta nivån lämplig för ett fragmenterat stridsfält.
RaderaAvseende historiska exempel så får du gärna påvisa när ett reguljärt uppträdande i brigad har fungerat mot en numerärt överlägsen. Helst då hyfsat moderna sådan exempel.
*Mitt andra svar raderades då det innehöll på tok för många stavfel.
.Ett vägval vore att möta ett angrepp med fristående bataljoner. Detta skulle kunna fungera om vi väljer ett jägarkoncept där vi stör angriparen. Om vi istället ser försök till reguljär strid som grunden så kan det bli motsatsen till kostnadseffektivitet att välja fristående bataljonsstridsgrupper. Ett exempel: vi antar att manöverbataljonen behöver understöd med förmågor som artilleri, fältarbeten och lv. Bataljonerna tillförs då artkomp, ingkomp och lvkomp. Batstaben förstärks och bataljonen utökas avseende logistik för dessa kompanier. Bataljonen består då av de ordinarie 5-6 kompanierna, spanplut, grk mm plus de tre nya kompanierna, batch har då minst 11 DUC förutsatt att man inte tilldelats andra förstärkningar som CBRN el dyl. Bataljonerna uppträder spritt över ytan och kan vid behov skjuta med sina fyra artpjäser, utföra farb och skydda sig själv mot luftangrepp. Om två bataljoner hamnar i strid mot samma fientliga förband i samma område så samverkar de om var artilleriet skall skjuta med sina åtta pjäser, förhoppningsvis har trosskomp klarat av att amersätta pjäserna också. Tyvärr kan man inte skjuta bataljonseldstötar då vi inte har en artbat per batstridsgrupp. De två bataljonerna samordnar luftrummet över området så att deras SUAV kan flyga och art/grk skjuta samordnat med lv, hkp, stridsflyg mm.
RaderaBataljonen skall också samverka med territoriell chef (MR) och HV.
Listan över ledningsbehov som staplas på bataljonschefen kan göras lång. Jag är övertygad om att en brigadchef som samordnar tre manöverbataljoner med effekten av en artbat, ingbat, lv mm ger betydligt mer "pang för pengarna" än ett antal bataljonsstridsgrupper.
Tittar vi på nivån ovanför så måste någon trots allt ha befälet över dessa bataljoner och ge dem uppgifter. Det blir nog inte bättre av att INSS eller C MR leder alltför många DUC. Jämför med innan MR infördes och alla HV-bat lydde under ATS.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaÅterigen ett fantastiskt och angeläget inlägg. Hatten av.
SvaraRaderaBra också lyfta frågan om brigadstrukturen.
Bra skrivet! Det verkar finnas hur många försvarsbloggare som helst numera! Länka gärna till min blogg så gör jag detsamma!
SvaraRaderaGMY
Sinuhe (som driver bloggen Sinuhes samtal)
Klart!
Radera