Försvarspolitik

Det kan vara en god idé att läsa in sig på våra tidigare inlägg "En svensk säkerhetspolitisk idé" och "Försvarspolitiskt inriktningsbeslut 2015" innan man tar del av nedanstående.

Detta är en av våra faktasidor som i likhet med Försvarstwittrartoppen och Journalistan skall ge dig ännu ett verktyg för påverkan och engagemang.

Tanken är att med dessa tre instrument skall varje enskild medborgare och väljare kunna ge sig in i den viktiga försvarsdebatten genom att dels följa initierade och kunniga individer (försvarstwittrare och bloggare) och därigenom få kunskap och lästips, dels följa journalister som skriver om försvaret och säkerhetspolitik men också påverka dem att skriva mer neutralt och slutligen ta del av nedanstående förteckning över politiker som går att nå via sociala media eller om det inte är möjligt - via mail.

På så sätt kan alla som vill - vara med och påverka politiken - särskilt nu inför den försvarspolitiska inriktningspropositionen som regeringen lägger under våren.

Vad vill du? Vad tycker du? Framför det via sociala media och mail till berörda! Påverka! Gör din röst hörd!

Nedan presenterar vi försvarsministern, försvarsutskottet, försvarsberedningen, krigsdelegationen, statsrådsberedningen, den nationella säkerhetsstrategin (inkl. delar av utrikespolitiken) och de berörda departementen samt den försvarspolitiska inriktningspropositionen som ligger till grund för försvarsbeslut 2015, FB15.

Myndigheterna kommer att presenteras närmare senare i vår artikelserie om totalförsvaret.

1. Försvarsministern

Sveriges försvarsminister, formellt statsråd och chef för Försvarsdepartementet, är ett av statsråden som utses sedan 1975 av statsministern och ingår i Sveriges regering. Försvarsministern leder Försvarsdepartementet (Fö) och ingår således i den grupp av regeringsledamöter som också är departementschefer. Departementets högsta tjänsteman och ministerns närmsta rådgivare är den politiskt tillsatta statssekreteraren, just nu den f.d. officeren, generallöjtnanten Jan Salestrand.

Försvarsministerämbetet inrättades 1920. Dessförinnan var ämbetet uppdelat på två statsråd som var chefer för Lantförsvarsdepartementet respektive Sjöförsvarsdepartementet och informellt benämndes krigsminister och sjöminister. Försvarsministern är den enda av regeringens ledamöter som har ett eget rangtecken att föra i fält.

Sedan den 3 oktober 2014 är det Peter Hultqvist som är Sverige försvarsminister. Han efterträdde Karin Enström.

Lär känna den nuvarande försvarsministern här: http://www.socialdemokraterna.se/peterhultqvist

Maila till försvarsministern via registrator här: http://www.regeringen.se/pub/road/Classic/article/117/jsp/Render.jsp?a=247156&m=popup&l=sv

Läs även den stora intervjun i Försvarets forum som utkom den 26 februari 2015.

[Uppdatering 2015-03-12:] Nu har regeringen lagt sitt förslag till underlag inför den försvarspolitiska inriktningspropositionen. Det meddelas att man baserar sitt förslag på tidigare Försvarsberedningars arbete, man får förmoda att det främst avser "Försvaret av Sverige - starkare försvar för en osäker tid" eftersom den föregående var den där Widengren petade in att Ryssland drog sig österut och världen var säkrare än någonsin.

2. Försvarsutskottet

Försvarsutskottet är den instans som har störst påverkan på den faktiska säkerhets- och försvarspolitiken, den som påverkar Försvarsmakten och övriga myndigheter mest. Det finns en tradition att förankra riksdagsbeslut brett över blockgränserna i Sverige och det görs i detta forum.

Försvarsutskottet behandlar frågor om Sveriges militära och civila försvar, samhällets räddningstjänst, kustbevakning och beredskap för kriser och katastrofer. Ledamöterna i utskottet ansvarar dessutom för frågor som handlar om kärnkraftverkens säkerhet och för strålskyddet. Utskottet bereder ärenden om den militära och – i den mån sådana ärenden inte tillhör något annat utskotts beredning – den civila delen av totalförsvaret samt ärenden om samordningen inom totalförsvaret.

Försvarsutskottets ordförande är Allan Widman. Vice ordförande är Åsa Lindestam

Allan Widman (fp) bloggar flitigt på http://allanwidman.blogspot.se/ och kan nås via mail allan.widman@riksdagen.se

Åsa Lindestam (s) finns på Twitter och är relativt aktiv, svarar ibland.

Utskottets ordinarie ledamöter är:

Hans Wallmark (m)

Hans Wallmark har tyvärr inte något Twitterkonto men han har en blogg som dock inte är uppdaterad sedan oktober 2013. Nås på mail hans.wallmark@riksdagen.se

Peter Jeppsson @PeterJeppsson

Peter Jeppsson (s) Twitter-konto är relativt aktivt även om det inte används till dialog eller debatt.

Alexandra Völker @Vlker

Alexandra Völker (S) är ledamot i Försvarsutskottet. Hennes Twitter-konto är i stort sett inaktivt men du kan maila henne på alexandra.volker@riksdagen.se.

Mikael Jansson

Mikael Jansson (sd) finns endast på Facebook där det mest är länkar till olika föpol-inlägg på t.ex. Lantvärnets blogg.

Lena Asplund @lenaasplund

Lena Asplund (m) är mycket aktiv på Twitter och tar gärna debatt med försvarstwittrare. Stor eloge för det och ett föredöme för övriga ledamöter.

Jakop Dalunde @JakopDalunde

Jakop Dalunde (mp) är aktiv på Twitter men tyvärr inte alls inom försvarspolitik. Han ger tvärtom ett ganska motvilligt intryck. Tycks inte ta försvarspolitik på särskilt stor allvar.

Jan R Andersson @JanRAndersson

Jan Andersson (m) är inte särskilt aktiv på Twitter och är ganska anonym men svarar ibland på direkt fråga.

Mikael Oscarsson @MikaelOscarsson

Mikael Oscarsson (kd) är inte särskilt aktiv på Twitter och tar i stort sett ingen debatt.

Kent Härstedt

Kent Härstedt (s) är mest aktiv på Facebook men nås också på mail kent.harstedt@riksdagen.se

Daniel Bäckström

Daniel Bäckström (c) finns på Facebook men i övrigt inaktiv på sociala media. Går att nå på mail daniel.backstrom@riksdagen.se

Lotta Olsson @LottaAOlsson

Lotta Olsson (m) är ganska aktiv på Twitter men tycks inte debattera försvarsfrågor.

Paula Holmqvist

Paula Holmqvist (s) finns inte Twitter men på Facebook. Man kan också maila till paula.holmqvist@riksdagen.se

Roger Richtoff

Roger Richtoff (sd) finns endast på Facebook där han dock är helt insnöad på islam, massinvandring och länkar till Avpixlat. Förvänta dig ingen kvalitativ försvarspolitik.

Stig Henriksson

Stig Henriksson (v) finns endast på Facebook där det dock inte förs mycket försvarspolitisk diskussion.

Mattias Ottosson @MattiasOtto1

Mattias Ottosson (s) är inte särskilt aktiv på Twitter och det är inte mycket som handlar om försvarspolitik.

Ersättare:

Av ersättarna tar vi endast upp Annicka Engblom. Det finns en drös ersättare men ingen av dem är aktiv inom försvarspolitiken förutom just Annicka.

Annicka Engblom @AnnickaEngblom

Annicka Engblom (m) är bäst i klassen av alla försvarspolitiker på sociala media. Aktiv på Twitter, tar debatter och diskuterar samt skriver ofta på sin blogg.

Övriga politiker med stor betydelse för försvars- och säkerhetspolitik:

Margot Wallström @margotwallstrom

Margot Wallström (s) är utrikesminister och sänder budskap via Twitter, alltså ingen dialog som företrädaren.

Karin Enström

Karin Enström (m) var försvarsminister i förra regeringen och Vice ordförande i utrikesutskottet, Vice ordförande i Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling samt ledamot i Krigsdelegationen. Hon finns ej på sociala media men nås på karin.enstrom@riksdagen.se

Anders Ygeman @ygeman

Anders Ygeman (s) är inrikesminister och därmed ansvarig för polisens viktiga arbete även vid krisberedskap och terrorism - alltså där hybridkrigföring bl. a. bedrivs. Han är relativt aktiv på Twitter.

Hans Linde @linde_hans

Hans Linde (v) är vänsterpartiets talesman i utrikes- och säkerhetsfrågor. Den rollen tar han inte på så stort allvar. Hans twitterflöde handlar om mycket men inte om det.

3. Försvarsberedningen

Försvarsberedningen sätts samman inför ett uppdrag. Försvarsberedningen har för närvarande inget uppdrag och är då vilande.

I beredningen ingår representanter från riksdagspartierna samt sakkunniga och experter från Regeringskansliet och myndigheter. Ett sekretariat stödjer Försvarsberedningens arbete.

Förvarsberedningen utgör ett forum för långsiktiga samtal mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i Sveriges riksdag. Beredningen är ett viktigt parlamentariskt forum som banar väg för en bred och hållbar samsyn för svensk försvars- och säkerhetspolitik.

Den 18 november 2014 ville Jan Björklund kalla in försvarsberedningen. Detta har inte regeringen bemött.

Försvarsberedningen producerar en rapport, den senaste heter Försvaret av Sverige - starkare försvar för en osäker tid.

4. Krigsdelegationen

Om Sverige är i krig är det Utrikesnämnden som beslutar att krigsdelegationen ska ersätta riksdagen. Innan Utrikesnämnden meddelar sitt beslut samråder nämnden med statsministern, om det är möjligt. Om nämnden inte kan sammanträda på grund av krig tas beslutet av regeringen.

Om det är fara för krig fattar Utrikesnämnden tillsammans med statsministern beslut. För ett sådant beslut krävs att statsministern och sex av nämndens ledamöter röstar för det.

Krigsdelegation eller regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen ska återta sina befogenheter. Beslutet ska fattas så snart förhållandena medger det.

Krigsdelegationen består av talmannen och 50 andra riksdagsledamöter. Ledamöterna väljs av riksdagen för varje mandatperiod. Ordförande är talmannen.

Här finner du alla nuvarande ledamöter.

5. Statsrådsberedningen

Statsrådsberedningen leder och samordnar arbetet i regeringskansliet.

Statsrådsberedningen är en del av Regeringskansliet och inkluderar statsministerns kansli, samordningskansliet, framtidsministerns kansli, granskningskansliet, förvaltningschefens kansli, rättschefens kansli, kansliet för samordning av EU-frågor och Regeringskansliets internrevision.

På statsministerns kansli, samordningskansliet och framtidsministerns kansli är tjänstemännen politiskt anställda medan de på övriga kanslier är opolitiskt anställda.

Det viktiga med statsrådsberedningen när vi pratar försvarspolitik är att de har ansvaret för framtagandet av propositionen. De har stor påverkan på utformningen.

6. Nationell säkerhetsstrategi

Som uppmärksamma läsare redan har noterat så har vi länge varit på jakt efter en säkerhetspolitisk idé. Den gick vi bet på. Det finns flera idéer och redan där har det fallerat. Det rimliga är att regeringen med stöd av åtminstone en majoritet i riksdagen står bakom en officiellt förmedlat säkerhetspolitisk idé. Så är inte fallet.

Däremot svänger sig många med begreppet "nationell säkerhetsstrategi". Det finns en sådan men den är från 2006. Den är alltså baserad på en världsbild där Ryssland inte hade fört krig annat än i Tjetjenien och där George W Bush var kompis med Putin samt krigade i Irak och Afghanistan. Den skapades i slutet av den 10-åriga Göran Persson-eran.

För att i viss mån råda bot på detta inrättade den sittande regeringen i höstas ett nationellt säkerhetsråd. En god tanke, det är ju så vi militärer gör - har man ingen plan så skjuter man på uppdykande mål; stridsleder. Men det är givetvis inte hållbart i längden.

I januari 2015 sade statsminister Löfvén till Veckans affärer att han vill se bredare samtal kring säkerhet och att en gemensam nationell säkerhetsstrategi skapas. Ett sådant uttalande har dock ingen trovärdighet när det nu  i början av mars 2015 ser ut som att förhandlingarna inte ens startat.

För att få en uppfattning om regeringens syn på säkerhetspolitiken kan man läsa om den på UD:s hemsida där det också finns en länk till utrikesdeklarationen. Hemsidan för regeringens säkerhetspolitik är uppdaterad den 13 januari 2015.

Oppositionen har vid flera tillfällen via interpellationer och skriftliga frågor begärt svar utifrån regeringens säkerhetsstrategi. Dels den som ställdes den 25 februari 2015 om just regeringens säkerhetspolitiska råd men framförallt den som ställdes av Allan Widman den 2 december 2014. Dessa frågor besvaras inte av regeringen - det verkar som att allt skall hänföras till FB15. Det kan vara klokt, det är stora frågor, men då är det  missvisande att tills vidare hänvisa till den säkerhetspolitiska debatten den 22 januari där Hultqvist egentligen bara pratade om skjutfält i Älvdalen och marinens musikkår. Vad som i övrigt diskuterades på den debatten skäms vi för att återge. Det är inte värdigt Sverige.

Stefan Löfvéns svarade den 3 mars på frågan om det säkerhetspolitiska rådet men han vill inte gå in på vad de har pratat om. Hans Wallmark har kritiserat att det inte ens kommer till riksdagens kännedom om vad som diskuterats.

7. Berörda departement

Försvarsdepartementet

Under detta departement finns Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsexportmyndigheten, Rekryteringsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsunderrättelsedomstolen och Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet

Justitiedepartementet

Under justitiedepartementet sorterar en rad myndigheter men för säkerhets- och försvarsfrågor är följande viktigast: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen,

Finansdepartementet

I finansdepartementet hittar vi Fortifikationsverket, Tullverket och Länsstyrelserna

Näringsdepartementet

Myndigheter som sorterar under näringsdepartementet och som har betydelse för kris och krig är Transportstyrelsen, Post- och Telestyrelsen, Trafikverket och Livsmedelsverket.

Utrikesdepartementet

UD har inga egna myndigheter i Sverige, utan ambassaderna är s.k. utlandsmyndigheter. Däremot svarar UD för säkerhetspolitiken.

Miljö- och energidepartementet

Här finns Energimyndigheten som bl a ansvarar för nationens beredskapslager av drivmedel.

Det kan vara värt att nämna det statliga affärsverket Svenska kraftnät som spelar en viktig roll i samhällets krisberedskap.

Några kommentarer till myndighetsfloran som ansvarar för totalförsvarsuppgifter:

Som nämns ovan kommer myndigheterna att behandlas i en särskild artikelserie om Totalförsvaret.

Det måste däremot redan nu nämnas att den modell som används där MSB skall koordinera myndigheternas arbete med krisberedskap och försvarsplanering inte alls fungerar. Detta är inte något allmänt intryck utan konkret kritik som många myndigheter yttrat vid flera tillfällen helt oberoende av varandra. För att snabbt sätta sig in problematiken förordas en djuplodande studie av den här hemsidan: http://www.sala.se/sv/Kris--sakerhet/Skogsbranden-i-Sala-2014/

Tidigare låg MSB under Försvarsdepartementet. Nu ligger den istället under Justitie. Genomförandet av försvars- och säkerhetspolitiken är utspritt på ett 20-tal myndigheter som dessutom sorterar under fem olika departement. Ingen kan samordna detta i praktiken - utom regeringskansliet - som kommer att vara oerhört ansträngt vid en större kris. Eftersom många beslut inte är fattade i fredstid så måste de fattas i krisens inledning med påföljande kvalitetsbrister.

7. Försvarspolitisk inriktningsproposition

Den försvarspolitiska inriktningspropositionen ligger till grund för försvarsbeslutet i Riksdagen. Det kallas populärt Försvarsbeslut 2015 men förkortas hädanefter FB15.

Som upptakt till arbetet med FB15 kan man läsa i stort sett alla försvarsbloggar senaste året - om kränkningar i luften och till sjöss, undervattensunderrättelseoperationer som bekräftat kränkning, indikationer på främmande makts undervattensverksamhet långt inne i Stockholm, incidenter där civilt flyg varit nära att krocka med ryska militära flygplan, omfattande påverkansoperationer och cyberattacker riktade mot svenska myndigheter, krigsförberedelser av främmande makts underrättelsetjänst samt en övningsomfattning i Östersjöområdet under 2014 som vi inte sett sedan kalla krigets slut.

I vårt närområde pågår fullt krig mellan Ryssland och Ukraina, USA och Nato har framgrupperat armé-, marin- och flygstyrkor till Baltikum och Polen och i Ryssland mördas den främsta oppositionspolitikern precis utanför Kreml.

Mot den bakgrunden skall alltså FB15 tas.

Vad sker nu?

Som ovan beskrivits har det gjorts flera försök att komma framåt i arbetet med att enas om försvarspolitiska knäckfrågor innan FB15 tas. Interpellationerna i december och februari, debatten i januari och diverse debattinlägg i större tidningar, Nato-beskedet, det finsk-svenska samarbetet, liksom det dansk-svenska.

Men fortfarande saknas besked om så extremt grundläggande problemställningar som mobilisering, värdlandsstöd, materielanskaffning, livsmedelsberedskap, drivmedelsberedskap, totalförsvarets transportbehov och naturligtvis - hur allt detta skall finansieras.

Nu finns dessutom farhågor om att beslutet inte kan tas förrän i höst!

Vi skrev tidigare om svensk-finskt marint samarbete och hur man möjligen skulle kunna lösa ut det svenska värdlandsstödet till Finland. Vi har omfattande erfarenheter - MEN - det saknas fortfarande konkreta politiska styrningar och viktigast av allt - övning. Men det är bra att viljan finns!

Mobilisering är en av de viktigaste frågorna man kan diskutera när man vill beskriva försvarsförmåga. Är det någon som tar i den civila aspekten av mobilisering? Om inte - varför är detta inte stenhårt styrt från regeringsnivån? Det är sannolikt där kriget vinns eller förloras.

Vem tar beslut om fördelningen av drivmedelslager när krisen väl är här? Är det diskuterat och klart? Finns det klara prioriteringar givet olika scenario? Eller skall det bråkas om den när kriget är här?

Vad gäller för de tusentals lastbilar och deras civila chaufförer när vi skall börja bygga upp underhållsäkerhet i en möjlig anfallsriktning? Eller de som skall överlämna fordon till Försvarsmakten? Eller de som skall föra undan människor och varor från ett utsatt område? Eller de som skall frakta gods för civilt bruk trots kris och kanske utan hjälp av internet och mobiltelefoni?

Kommer Försvarsmakten ofrivilligt att skapa hotbilder mot det oskyddade civila samhälle den behöver hjälp från? Detta är en fråga som ingen idag kan svara på och ingen känner ansvar för.

Dessa frågor har försvarsberedningen att ta ställning till. Dessa frågor måste på ett eller annat sätt adresseras från den politiska nivån. Uppgifter måste ställas till berörda myndigheter, krav måste formuleras och utfallet måste följas upp. Allt det ryms inte i FB15 men FB15 är den viktigaste komponenten i den processen.

Nu är det viktigare än någonsin att du som medborgare och väljare engagerar dig i försvars- och säkerhetspolitiken!

För visst vill du också att Sverige förblir fritt? Visst är Sverige värt att försvara?