onsdag 3 juni 2015

Vem har ansvar för Totalförsvaret?

Bilden är talande nog hämtad från ett museum...

Vår artikelserie om Totalförsvaret börjar mer och mer ta formen av en studie, Totalförsvarsstudien. Det skall bli spännande att se om det går att hitta finansiering till den och på sikt ett förlag som ger ut den.

Börja gärna med att läsa Omfall EDMUND om du inte redan gjort det.

Idag genomförs hearing om MSB:s regeringsuppdrag kring erfarenhetsåterföring för stärkt krisberedskap. Tyvärr har uppdraget plockats bort från regeringens hemsida. Uppdraget är i första hand kopplat till branden i Västmanland. Olyckligt eftersom stärkt krisberedskap skulle behöva täcka antagonistiska hot också. Påminner om traumautredningen där uppdraget formulerats utifrån händelserna på Utöya.

Flera myndigheter beskriver och utreder behovet. FOI har t.ex. under förra året släppt en rapport om civil krisberedskap genom NATO. I den rapporten nämns inte avtalet om värdlandsstöd en enda gång. Skotten är vattentäta mellan myndigheter och mellan civilt och militärt.

Vi konstaterar också att få myndigheter och politiker tar ordet "Totalförsvaret" i sin mun. Det kan bero på gammalt groll mellan Försvarsmakten och MSB men för politiker handlar det snarare om att kunna stå för det man säger. Inte ens FOI som har ordet "Totalförsvaret" i sitt namn - använder begreppet. Senast var 2011 när man desperat försökte koppla ihop det trendiga "Comprehensive approach" med det gråa och slitna uttrycket "Totalförsvaret".

Givet att vi kan påstå oss ha ett Totalförsvar - vad består det av? Hur fungerar det?

Grunden för krishanteringsansvar i staten regleras genom något som benämns "ansvarsprincipen" (jfr närhetsprincipen, likhetsprincipen). Den innebär att myndigheterna själva ska ha en organisation som också är riggad för att klara av verksamheten vid en eventuell kris. Det finns ofta ett behov av att den som är ansvarig för en verksamhet samverkar, såväl inom sin sektor som utanför, för att kunna lösa uppgiften. Därför innebär ansvarsprincipen också ett ansvar för varje aktör att arbeta tillsammans med andra för att hantera och lösa kriser. Det är ju bra men under en uppseglande kris och än mer under ett pågående krig så behöver man styrning, inte bara samverkan.

Någon måste ta ansvar, fördela resurser, prioritera uppgifter och ställa krav. Vem gör det?


För att ge ett samlat stöd till olika aktörer och effektivisera arbetet med samhällets krisberedskap inrättades den 1 januari 2009, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Samtidigt lades Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar ned. Verksamheten äger nu rum inom den nya myndigheten.

MSB arbetar med samordning över sektorsgränser och ansvarsområden, inom och mellan centrala myndigheter, regioner och kommuner. Myndigheten ska arbeta såväl förebyggande som under och efter en kris eller olycka.

I MSB regleringsbrev förekommer inte orden "totalförsvar", "civilt försvar" eller ens ordet "krig". Subversion, påverkan och dolda operationer som är så viktiga delar av rysk krigföring - har man inte tagit höjd för. Ovan nämnda ord finns inte heller med i Polisens regleringsbrev.

Det är oändligt viktigt med pengar, resurser och medel - men det är om möjligt ännu viktigare att statens myndigheter får tydliga uppdrag och uppgifter. Den politiska styrningen måste tydligt peka ut riktningen och klarlägga mål och förväntat utfall.

Hur kan det bli så här?

Sannolikt är Totalförsvarets viktigaste utmaning att det inte finns någon samlad central styrning. Tvärtom så är totalförsvarsuppgifter fördelade på fler än 20 myndigheter som i sin tur sorterar under fem-sex olika departement. Till detta kommer kommuner, landsting och samhällsviktiga företag.

Hur ser fördelningen ut efter valet 2014?

Försvarsdepartementet
Under detta departement finns Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsexportmyndigheten, Rekryteringsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsunderrättelsedomstolen och Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet

Justitiedepartementet
Under justitiedepartementet sorterar en rad myndigheter men för säkerhets- och försvarsfrågor är följande viktigast: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen,

Finansdepartementet
I finansdepartementet hittar vi Fortifikationsverket, Tullverket och Länsstyrelserna

Näringsdepartementet
Myndigheter som sorterar under näringsdepartementet och som har betydelse för kris och krig är Transportstyrelsen, Post- och Telestyrelsen, Trafikverket och Livsmedelsverket.

Utrikesdepartementet
UD har inga egna myndigheter i Sverige, utan ambassaderna är s.k. utlandsmyndigheter. Däremot svarar UD för säkerhetspolitiken.

Miljö- och energidepartementet
Här finns Energimyndigheten som bl a ansvarar för nationens beredskapslager av drivmedel.

Det kan vara värt att nämna det statliga affärsverket Svenska kraftnät som spelar en viktig roll i samhällets krisberedskap.

Skall man säga något positivt så är det att vi också har fått en inrikesminister. Enligt hans hemsida har han ansvar för "civilt försvar". Märk väl att begreppet inte används i regleringsbreven (se ovan) men på regeringens hemsida står följande lovvärda text att läsa: "Civilt försvar och arbetet med detta, tar sin utgångspunkt i samhällets krisberedskap och syftar till att inför och under höjd beredskap samt under krig värna befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp.".

Detta är ju väldigt fint men hur var det nu - fanns det några pengar att nå upp till denna ambitionsnivå i FB15? Nej, inte en spänn. Var kommer pengarna ifrån då? Den som visste.

Vi tycker att vi borde gå med i NATO. Det finns många skäl till det.

(Idag skriver Johan Larnefelt från Folk och försvar mycket uttömmande om ämnet)

7 kommentarer:

  1. Totalförsvaret är liksom "försvaret" missvisande begrepp eftersom det varken finns något totalförsvar eller försvar. Kan vi bemanna en brigad? Har vi utrustning för en brigad?

    SvaraRadera
  2. Upprättandet av ett "Inrikesdepartement" innebär kanske att vi fått ett Civilförsvarsdepartement. Bra så långt. Men det behövs en renodling avseende vilka departement som ansvarar för vilka myndigheter. Exempelvis kanske FiDep borde avlastas FortV, Tull och Länsstyrelsena. FortV (FortF) till FöD, Tull till JuD och LS till "InrikesDep". Energimyndigheten och Svenska Kraftnät från MiljöD till NäringsD.

    SvaraRadera
  3. Jag tror att den enkla förklaringen till motviljan att använda beprövade och vedertagna begrepp i detta ämne kan kokas ned till ett individperspektiv.
    Fortfarande är många politiker och tjänstemän som var djupt delaktiga i "rivningsarbetet" i högsta grad aktiva.
    Några politiker insåg eller tvingades inse att de förmodligen var "rökta" för all framtid efter sina härjningar t ex Reinfeldt, Borg och i högsta grad Tolgfors. Engström, Widegren och Forsell verkar dock begåvats med hög "gåsfaktor" och kan nu ses glida runt och yra i andra politikområden, som det förefaller - helt oberörda av historien.
    Bland tjänstemännen verkar det främst vara pension som biter. I dokument inifrån för en tid sedan kunde dock ett antal generaler ses sitta och beskriva sin gärning med sänkt blick. Men det finns fler och vissa av dem är som sagt kvar och en fråga om civil förvar kan ju inte adresseras om man inte får uttala begreppet.
    Barnsligt men mänskligt.

    SvaraRadera
  4. Tja , vem som är ansvarig i SE är mycket enkelt.

    Nån ann än jag.

    GalärslavenHKV

    SvaraRadera
  5. Japp staten och det som var tänkt som Sverige, fungerade finfint på åttitalet. Kommer ihåg det som igår, allt fungerade typ. Folk hade extra fritid att vara volontärer inom idrotten efter jobbet osv
    Jävligt flott va det och ett riktigt fungerande jätteförsvar hade vi.
    Dags att ta tillbaka Lite av det som sålts ut och givits bort eller ?

    SvaraRadera
  6. Vi behöver #totalförsvarssystem nu. Låt oss starta ssystemarbete

    SvaraRadera